Vansbro tjejsim
I juli var det då dags att genomföra sista etappen av tjejklassikern. Simma 1000 meter i öppet vatten. Långt att åka för lite att göra sa en kollega som simmade förra året. Jag fick låna hennes våtdräkt och provade den i sjön här hemma dagen före simningen för att få in känslan av att simma i våtdräkt. I övrigt hade jag knappt simmat något under våren eller sommaren.
Tre timmar tog det att åka till Vansbro från mig. Med mig hade jag min man och mina två barn som hejarklack.
På plats var det väldigt mysigt och det fanns lekställe för barnen och matförsäljning. Bra anordnat! Jag gick till starten (tog ca 10 minuter) ungefär en timme innan min startgrupp skulle släppas iväg. Vid starten var det härlig stämning och jag pratade med ett par andra deltagare som även de gjorde sista etappen av tjejklassikern.
Uppvärmning med friskis och svettis och sen igenom två startfållor innan jag kunde ta mig ner i vattnet. Tog god tid på mig med att vänja mig vid vattnet (som var ca 18 grader varmt) vilket innebar att jag kom iväg sist i startgruppen. Simmade bröstsim och fick simma förbi ett tjugotal andra deltagare de första hundra meterna. Det tog lite på krafterna, men inte så farligt. Vattnet var knappt strömt och jag kände att jag kunde hålla ungefär den hastighet jag själv ville mellan omsimningarna jag regelbundet fick göra. När det var 200 meter kvar kände jag mig förvånad över hur enkelt det hade varit och när jag fick smälla handen i tidtagningen i mål kände jag mig nästan besviken över att det var över. Den känslan ändrades snabbt när jag tog mig upp ur vattnet och kände hur trött kroppen var!
Vansbro tjejsim var den roligaste delen av hela tjejklassikern enligt mitt tycke! Jag känner att jag gärna simmar nästa år igen, kanske jag utmanar mig själv med halvsimmet? Och kombinerar det med en kortare semester med familjen i Dalarna!
